Om Havsäventyret

Havsäventyret bygger på strukturerad ljudningsmetod eller Phonics på engelska. Det innebär att läromedlet sätter språkljuden i fokus under den tidiga läsinlärningen. I fyra strukturerade steg från ljud till bokstav, knäcker eleverna läskoden.

Läromedlets stegvisa inlärning gör att eleverna får fokusera på att bygga en förmåga i taget och automatisera den innan de går vidare. Detta gör att eleverna känner trygghet och bygger tillit till sitt eget lärande.

Havsäventyrets bilder och berättelser gör den fonologiska träningen med språkljud och dess koppling till bokstäverna synlig (explicit). Detta gör att alla elever i klassen får möjlighet att bli fonologiskt medvetna och knäcka läskoden.

De charmiga ljudfigurerna bygger förväntan och elevernas nyfikenhet väcks!

Havsäventyret används i förskola, grundskolan från f-klass, i anpassad skola, specialpedagogiskt och vid språkintroduktion. Läs mer här.

Havsäventyret bygger på strukturerad ljudningsmetod eller Phonics.Det innebär att läromedlet sätter språkljuden i fokus under den tidiga läsinlärningen

”Eleverna fullkomligt älskar ljudfigurerna! Jag är helt fascinerad över hur enkelt de lär sig alla ljud och dessutom med en oerhörd glädje!

Hanna Karlsson Anpassad skola Lerum

Varje ljudfigur i Havsäventyret representerar ett språkljud.Löken Lena representerar språkljudet l. Rosen Rut representerar ljudet r och Skeden Sjöblom representerar sje-ljudet.
Tre av Havsäventyrets 27 ljudfigurer

Havsäventyrets delar

Del 1 Ljudens strand

I Havsäventyret första del Ljudens strand knäcker eleverna läskoden i fyra strukturerade steg från språkljud till bokstav.

Steg 1 – Särskilja och uttala språkljud

Eleverna tränar på att upptäcka språkets ljud med hjälp av läromedlets ljudfigurer. Med rim och berättelser byggs förväntan och elevernas nyfikenhet kring språkljuden väcks. Genom att systematiskt utforska språkljuden kan eleverna särskilja och uttala språkljuden, de blir fonologiskt medvetna . På bilden ser du ljudfigurerna Vasen Vera som låter (v), Solen Siv som låter (s) och tjuven Kerstin som representerar “tje-ljudet”.

Varje ljudfigur representerar ett eget språkljud.
Ljudfigurerna Vasen Vera, Solen Siv och Tjuven Kerstin.

De ljudfigurer som är vokaler har två språkljud, ett långt och ett kort språkljud. Det långa språkljudet representeras av ljudfiguren, Alen Aron på bilden och det korta språkljudet representeras av en superkraft, en magisk ask. Med hjälp av superkrafterna blir det både enkelt och roligt att träna på att särskilja vokalljuden. Eleverna vet också vilka ljud som är vokaler eftersom de vet vilka ljudfigurer som är superhjältar.

ljudfigurerna som representerar ett vokalljud har en superkraft, så de kan låta på två sätt. De har ett "långt" vokalljud och ett "kort" vokalljud.
Alen Aron har två vokalljud, hans superkraft är en ask.

Steg 2 – Sätta ihop ljud – syntes

När eleverna förstår att språket består av enskilda ljud, kan de börja med nästa steg, att träna på att ljuda ihop två ljudfigurer, ett vokalljud och en konsonant med hålljud. På bilden ser ni Alen Aron och Vasen Vera. Till sin hjälp har eleverna en båge som visar läsriktning. Eftersom läromedlet inte använder bokstäverna i detta steg blir steget både enklare och mindre komplex vilket gynnar elever i riskzonen. När eleverna förstått ljudningsprincipen börjar de lägga ut fler ljudfigurer och ljuda ihop dem.

När man ljudar ihop Alen Aron med Vasen Vera bildas ordet av. Eleverna får stöd med hjälp av en prick och en båge.
Alen Aron och Vasen Vera

Steg 3 – dela upp ord i enskilda ljud – segmentering

Nästa steg är att träna eleverna på uppfatta enskilda språkljud i ord. Till exempel består ordet AV både av ljudfigurerna Alen Aron och Vasen Vera. Att lyssna på ord och kunna höra vilka enskilda ljud ordet består av, kallas segmentering.

Ordet av består av två språkljud, en i början och en i slutet.
Ordet ”av”

Steg 4 – koppla ljudfigur till bokstav

I det sista steget på Ljudens strand får eleverna upptäcka att det finns ledtrådar till bokstavsformer i nästan alla ljudfigurer. Detta gör att det blir enklare att koppla ihop språkljud med bokstäver. Det är också lättare att särskilja liknande bokstäver som b och d, eftersom de får stöd av ljudfigurens form och personlighet. I detta steg utforskar eleverna bokstavsformerna med hjälp av olika taktila material till exempel piprensare och lera.

Alen Aron och Vasen Vera kan ersättas av bokstäverna a och v.
Det döljer sig ledtrådar till bokstäverna i ljudfigurerna.

Del 2 Bokstavsön

Träna på att skriva bokstäver på rätt sätt

För att kunna komma igång med att skriva behöver eleverna först lära sig att forma alla bokstäver på rätt sätt, detta för att undvika arbetsam ominlärning. För att skapa fokus och att inte träna på flera komplexa förmågor samtidigt är fokus under denna period att endast forma och skriva bokstäverna. Bokstäverna introduceras i en ordning med de enklare formerna först som ligger på linjen för att stegvis bli mer komplicerade former som även går under linjen.

Skrivboken till Bokstavsön innehåller skrivövningar för enskilda bokstäver, ord och meningar.
Inför HT-25 kommer det finnas en skrivbok till Bokstavsön.

Alfabetets ordning

För att skapa ordning över bokstäver och språkljud flyttar ljudfigurerna in i Bokstavshusen. Bokstäverna finns i olika hus som har olika karaktärer. Högst upp ligger bageriet och under det finns det moderna huset och så vidare. Husen skapar en visuell ordning för alfabetet och eleverna lär sig alfabetet på ett enkelt och roligt sätt, utan fokus på vad bokstäverna heter. Här blir det också tydligt för eleverna vilka bokstäver som kan låta på flera sätt, som vokalerna och C, G,K. Det finns ju även flera ljud inte har någon egen bokstav som tje-ljudet. Ljudfiguren Tjuven Kerstin.

På Bokstavsön kopplas ljudfigurerna till en bokstav och i vissa fall till flera. Eleverna får en helhetsbild av hur bokstäver och ljud hänger ihop.

Sambandet mellan språkljud och bokstäver

Relationen mellan språkljud och bokstäver är komplicerad. Därför behöver en del elever ett visuellt stöd för att bli medvetna om hur mönstret mellan språkljud och bokstäver ser ut. Havsäventyrets bilder synliggör att det finns bokstäver som inte har något eget språkljud. Bokstaven C lånar ljud från S eller K och att det finns språkljud som inte har någon egen bokstav som sje-ljudet (Tjuven Kerstin)

Bokstaven c är en "lånare". Den lånar nämligen ljud från Kolan Kaj eller Solen Siv. Tjuven Kerstin har ingen egen bokstav.
Bokstaven C lånar sitt ljud från Kolan Kaj eller Solen Siv och Tjuven Kerstin hon har ingen egen bokstav.

Del 3 Vokalöarna

Hård- och mjukgörande vokaler

Vokalerna är viktiga pusselbitar för att kunna stava och uttala ord. På Vokalöarna får eleverna lära sig vilka vokaler som är hård- respektive mjukgörande genom att de har olika platser på öarna. Detta har eleverna sedan nytta av när de ska förstå både hur C låter och hur tjuven Kerstins ljud stavas.

Det finns en hård och en mjuk Vokalö. Hit åker ljudfigurerna för att ladda sina superkrafter.
Det finns två vokalöar, en hård och en mjuk.

Del 4 Uttalssundet

På Bokstavsön upptäckter eleverna en del mysterier som behöver en lösning. När ska C uttalas som kolan Kaj och när ska det uttalas som solen Siv? Utifrån vokalernas hård- och mjukgörande egenskaper lär sig eleverna uttalet av C, G, och K.

I Uttalssundet får eleverna öva på hur bokstäverna c, g låter. De kan ju låta olika men hur och när.
Bokstaven C låter antingen som Kolan Kaj eller som Solen Siv beroende på vilken ö flotten styr mot.

Del 5 Stavningshavet

Ett annat mysterium är att vissa ljudfigurer inte har någon egen bokstav. Tjuven Kerstin inte har någon egen bokstav, så hur stavas tjuven Kerstin? Även här används vokalernas hård-och mjukgörande egenskaper för att lära eleverna huvudregeln för hur tje-, sje- och j-ljuden stavas.

På Stavningshavet jobbar eleverna med hur Tjuven Kerstin, Skeden Sjöblom och Jaken Jans stavas enligt huvudregeln.
Tjuven Kerstins ljud stavas olika (enligt huvudregeln) beroende på vilken ö hon ror emot.