Sagt om oss

Eleverna längtar till nästa lektion!

– När vi använder ljudbilderna så inspirerar vi alla att vara med oavsett var eleverna befinner sig i sitt möte med skriftspråket. De är så intresserade av att lära känna de nya ljudfigurerna att de längtar till nästa lektion. Barnen tar även hem figurerna efter skolan. Ett barn bad om två uppsättningar ljudfigurskort, så att de fanns hos både mamma och pappa, säger Ann. Ann berättar vidare hur hon noterat att Havsäventyret gör det enklare för eleverna att minnas vad de har lärt sig.

– Hur jag än har presenterat bokstäver tidigare har flera av eleverna haft svårt att minnas dem. Med ljudfigurerna har det blivit lättare att komma ihåg. De hittar bokstaven lite snabbare i minnet, fortsätter Ann.

– Framför allt blir det lustfyllt och prestigelöst för barnen. De leker fram ljud och ord med hjälp av ljudfigurskorten och jag har aldrig tidigare sett en så sprudlande glädje över att få repetera. Att jobba med ljudbilderna är ett mer tillåtande sätt att skapa ord utifrån elevernas ordförråd. Det blir en härlig stämning i klassen och entusiasmen eleverna visar över att få repetera har jag aldrig tidigare sett, berättar Ann vidare. Havsäventyret gynnar alla elever så att de får en positiv läsinlärning. Ann ser även att materialet kan bygga broar mellan förskoleklassen och åk 1 både för elever och pedagoger.

– Jag rekommenderar undervisning med Plugga med bilder i helklass från första stund. På så sätt blir alla inkluderade i läsinlärningsarbetet. Till sist vill jag säga att mina elevers föräldrar är väldigt nöjda när de märker barnens engagemang och glädje, avslutar Ann.

Ann Björnsson, Speciallärare Elmeskolan, Älmhult. Text Fredrik Skolfman.

Alla mina elever uppskattar Havsäventyret!

– Alla mina elever uppskattar Havsäventyret, och det fungerar lika bra oavsett om de har svårigheter eller inte, säger Julia. Julia tycker att det pedagogiska bildsystemet gör undervisningen mer inspirerande och skapar goda förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. I den inledande delen som heter Ljudens strand får eleverna lära att koppla ihop varje språkljud med en ljudfigur, som Uret Uma och Solen Siv. Slutmålet är att eleverna ska kunna ljuda med hjälp av figurerna.

– Eleverna tycker om ljudfigurerna och längtar hela tiden efter att jag ska presentera nästa. Men först måste de tidigare figurerna automatiseras, innan jag visar en ny figur. När jag introducerar en ny figur får eleverna samla ord och namn som låter som figuren. Till exempel ljudet ”sss” i Siv kan bli sol, sko, sil, såpbubblor och Sara, fortsätter Julia. Minnesträningen är särskilt viktig, i synnerhet för de som har det lite svårare. Men metoden och materialet motiverar även elever som ligger långt fram i sin läs- och skrivutveckling. Det blir en glädjefull inlärning och eleverna gillar verkligen det här, poängterar Julia. När Julias klass hade klarat av Ljudens strand var det dags att gå vidare till Bokstavsön.

– Här pratade eleverna om husen på ön. De tyckte det var kul att lägga husen på rätt plats. Vi gjorde övningen flera gånger för att automatisera platserna. Under en lektion sa plötsligt en elev: ”I det Moderna huset måste du bo Julia, eftersom du gillar ordning och reda”, berättar Julia och skrattar. När husen är på rätt plats får eleverna upptäcka att det finns en bokstav gömd i varje ljudfigur. De använder fingret för att spåra bokstaven.

– Jag är noga med att flera sinnen ska involveras, för att ljudfiguren ska fastna bättre i minnet. När eleverna hör ett bokstavsljud associerar de till figuren och kopplar ihop det med rätt bokstav. Jag har även uppmärksammat att eleverna associerar till ljudfiguren när de ser en bokstav. ”Titta, där är Löken Lenas bokstav, säger Julia.

– Efterhand flyttade ljudfigurerna in i de olika husen. Ljudfigurens rim blev en ledtråd till vilket hus varje ljudfigur skulle bo i. Så småningom upptäckte eleverna själva att figurernas plats i husen beror på vilken plats de har i alfabetet, kommenterar Julia. Varje ljudfigur har också fått en egen historia som beskriver dess karaktär.

– Eleverna tycker att historierna är så spännande att de vill höra dem flera gånger. Repetitionerna blir något att se fram emot. Genom att vi repeterar samma saker flera gånger skapas förutsättningar för eleverna att minnas. Lyckan är när ljudfigurerna är väl befästa med ljud och form. Då kan eleverna använda dem som stöd för att bygga och skriva ord, säger Julia.

– Om jag började med Havsäventyret idag, skulle jag starta med Ljudens strand redan i förskoleklass. Jag tror att det skulle hjälpa många elever att enbart börja med ljuden och vänta med bokstäverna, tills alla ljuden är befästa, avslutar Julia.

Julia Humble, klasslärare Piggelinen. Text Fredrik Skolfman.

Barnen har blivit så nyfikna!

– Jag var intresserad av om fler elever skulle få hjälp att knäcka läskoden om vi använde Havsäventyret. Förut tragglade och stampade vi lite i olika metoder, så vi ville gärna prova något nytt. Barnen idag vill ju att det ska vara roligt och att de ska känna att det går framåt, säger Anna. Anna berättar att eleverna är nyfikna på ljudfigurerna och berättelserna, vilket gör att de vill gå vidare och lära sig mer. Därför ser de också fram emot nästa lektion.

– Det blir inte bara platta bokstäver att jobba med, utan nu har vi personligheter som man kan prata om. Det blev många spännande samtal och man pratade om bokstäver som om de vore personer och de betydde något för barnen. De startade mycket diskussioner om vem som var kompisar med vem, vad de olika figurerna tycker om osv, fortsätter Anna. Till höstterminen 2021 kommer Ängdala skolor att arbeta med Havsäventyret för alla femåringar, så att de får en bra grund att stå på.

– Motoriskt så är inte de små barnen redo för att sitta och skriva bokstäver vid en bänk. Här kan de stå, sitta eller ligga på golvet. Bilderna är så roliga och finurliga att barnen fastnar i det och vill jobba vidare. Vi kommer också använda Havsäventyret i mindre grupper för de lite äldre barnen, säger Anna. Anna vill gärna poängtera att det är viktigt att inte prata om hur bokstäverna låter i alfabetet eftersom det kan förvirra språksvaga elever. Detta är en kunskap som inte alla lärare fått med sig från sin utbildning. Det är viktigt att börja på rätt sätt

– med språkljuden. Mitt råd till lärare är att bara köra! Havsäventyret är lätt att använda och vill man så går det utmärkt att komplettera med andra läroböcker, avslutar Anna.

Anna Aspenlund, Biträdande rektor och Specialpedagog, Ängdalaskolor, Höllviken. Text: Fredrik Skolfman.

Havsäventyret fortsätter på engelska hav!

De välbekanta figurerna från Havsäventyret följer med när Arvsfondsprojektet Plugga med bilder går över till engelskundervisning. Elmeskolan i Älmhult är en av skolorna som är med och utvecklar läromedlet. Just nu arbetar klass 2A med ”The Boat Trip”, som är ett nytt läromedel inriktat på engelska. Materialet ska lanseras i maj eller juni 2023. The Boat Trip bygger på att eleverna tidigare har arbetat med Havsäventyret där de lär sig att läsa och skriva på svenska. Några av de färgglada ljudfigurerna i Havsäventyret, Bullen Berit, Vasen Vera och Löken Lena finns med även här.

”Bullen Berit likes boats, Bullen Berit likes buns”, läser barnen i kör när Läs & Skriv är med på en engelskalektion över internet. Första steget i The Boat Trip handlarom att lära sig uttal. Till varje ljudfigur finns fem till sex glosor. I början finns bara glosor med språkljud som är bekanta i svenskan. Till varje glosa hör en bild och en QR-kod som man kan fotografera av med mobilen eller läsplattan, varpå en röst läser upp glosan. Senare får eleverna lära sig koppla språkljuden till bokstäverna.

– Stavningen är sällan ljudenlig i engelskan. Jag hade själv svårt att lära mig glosor genom
att skriva dem, berättar Helena Borges som är projektledare för Plugga med bilder och själv har dyslexi.

Elmeskolan vill undersöka om Plugga med bilders material gav någon effekt
på inlärningen. Ann Björnssons elever i klass 2A testade The Boat Trip, medan 2B, där Julia Persson är lärare, hade en mer traditionell engelskundervisning.
– Det var rätt stor skillnad. Anns elever som använde The Boat Trip vågade prata mer och var mer
självsäkra.

Min klass hade inte samma självförtroende att prata engelska inför andra, säger Julia Persson.

– I årskurs två är det bara 45 minuter engelska i veckan. Under lektionerna har det traditionellt visats mycket film. Det har mest blivit lärarna som pratat och eleverna har inte hunnit öva på att tala, säger Ann Björnsson. Hon tillägger också att fördelen med att fokusera på uttal i lågstadiet är att barnen då inte är så rädda för att prova sig fram och att ”uttala fel”. I mellanstadiet blir de ofta mer osäkra inför varandra.

Intervju med Ann Björnsson klasslärare i åk 2 och speciallärare och Julia Persson, klasslärare i åk 2 på Elmeskolan i Älmhult av Marja Beckman för tidningen Läs och skriv.

Barnen väntar ivrigt på nya ljudfigurer!

Alen Aron, igelkotten Isa och de andra figurerna är välbekanta förlågstadieeleverna i Ramstaskolan i Uppsala. Sedan 2020 har skolan deltagit i Plugga med bilders utvecklingsarbete av läromedlet Havsäventyret.

– Vi har haft otroliga vinster med Havsäventyret, säger en av lärarna. – Det har blivit jättelätt att fånga upp elever som har svårt med ljud och fonologiskt medvetande. I och med att vi jobbar både i helklass och enskilt blir det inte så utpekande för den som behöver jobba i klassrummet med stöd, säger Åsa Zätterqvist, lärare på Ramstaskolan.

Hon berättar att barnen på förskoleklassen är positiva och förväntansfulla och väntar på nya ljudfigurer. Dessa figurer, med namn som Alen Aron, Igelkotten Isa, Muren Mira och Löken Lena symboliserar olika fonologiska ljud och som alla har sina unika egenskaper och en del av dem har superkrafter.

När Läs & Skriv kommer på besök berättar Åsa Zätterqvist för klassen att Bläckfisken Bläcki har ringt och gett henne i uppdrag att sätta upp fyra olika ljudfigurer i varje hörn av klassrummet. När hon säger ett ord ska barnen gå till den ljudfigur som motsvarar första ljudet i ordet. Eftersom barnen går i grupp märks det inte om någon gör fel men som pedagog kan du notera vilka elever som visar upp en osäkerhet. Plugga med bilders arbetsmaterial innehåller många moment av rörelse och motorik.

– Barnen tycker om att det finns rim och rörelse i studiematerialet, säger Åsa Zätterqvist som själv hittade på historien om att Bläcki ringt.

– Genom att dagligen jobba med Havsäventyret har även de elever som haft svårt med bokstavljuden greppat de flesta ljudfigurerna och lyckas då bättre vid läsning. Förra hösten jobbade vi ingenting med bokstäver i förskoleklassen, bara med ljudbilder, och det väckte en otrolig nyfikenhet. Då har de suget att vilja lära sig läsa och skriva när de kommer till ettan. Åsa Zätterqvist tycker också att Havsävenyrets app är användbar för att tidigt fånga upp de elever som behöver extra stöd. Med digitala ”spelresultat” är det enkelt att se hur ofta de svarar rätt och fel på frågorna. Det blir tydligt vilka bokstavsljud som eleverna har lätt respektive svårt för.

Några klassrum längre bort arbetar en etta med Havsäventyret. Deras lärare Karin Back var en av dem som arbetade i den pilotgrupp som bidrog till att utveckla materialet. De elever som redan kunde läsa när de började i förskoleklassen har också haft glädje av Havsäventyret. – Även om eleverna är på olika nivå när det gäller läsning är just det här materialet nytt för alla, och även de som tycker att läsningen är lätt uppskattar att det är små berättelser runt ljudfigurerna, de blir som Pokémon med sina olika egenskaper, säger hon.

Text: Marja Beckman, från Läs och skriv nr 2 2022

Resultaten som vi har fått efter en termin är häpnadsväckande!

Jag heter Karin Pettersson, är grundskollärare 1-7 och jobbar på Öxnereds skola i Vänersborg. Jag har jobbat på lågstadiet i drygt 25 år och nu jobbar jag sen ett år tillbaka i förskoleklass.  Vi är en stor klass på 48 elever som vi delar i två grupper och vi är 4 pedagoger.

Mina tidigare erfarenheter som mottagande lärare i år 1 har varit att det alltid är ett flertal elever som inte är  fonologiskt medvetna. Trots kompetenta pedagoger som arbetat med Både Trulle och Bornholmsmodellen.

Att lära sig läsa ordentligt då är ju omöjligt. Jag har försökt att få dom fonologiskt medvetna genom att repetera det dom jobbat med i förskoleklassen och det har ibland tagit lång tid. För en del ända fram till höstlovet. Jag vet också hur svårt det kan vara för några elever att minnas de där bokstäverna/ljuden som vi jobbar med sen. Trots att man kanske har ägnat en hel vecka åt en speciell bokstav.

När jag nu skulle jobba i förskoleklassen ville jag hitta något annat som verkligen kunde ge alla möjligheten att bli väl förberedda för sin läsinlärning. Något som kunde komplettera det traditionella och jag fastnade för Havsäventyret. Efter att ha pratat med rektor och kollegor bestämde vi oss för att pröva och köpte in allt materialet.

Resultaten som vi har fått efter en termin är häpnadsväckande!  Eleverna är medvetna om ljuden på ett helt annat sätt och väldigt många har redan knäckt koden. Jag har de små ljudfigurerna i en låda med massa fack så att eleverna kan sitta och experimentera med syntes och segmentering.

Förutom fina resultat så har vi väldigt roligt när vi jobbar med våra kompisar ljudfigurerna. En pojke sa idag att han inte ville vara sjuk på en måndag för det är ju då vi träffar den nya ljudfiguren för första gången. Vi har kommit till fisken Filip.

Eleverna försöker lära de vuxna där hemma vad figurerna heter och deras ljud och rörelser. I början fick vi många frågor. Vem är egentligen den där löken Lena?

Jag gillar verkligen att det finns en tydlig arbetsgång men med mycket friutrymme för egen kreativitet. Vi älskar att ta med figurerna i olika sammanhang och att skapa olika uppgifter.

Vi är mycket ute i skogen och då följer dom ibland med dit. De är alltid med på någon station när vi har stationsarbete och de hjälper oss i vårt kartläggningsarbete. Här är ett exempel från Hitta språket. För att kartlägga om eleverna kunde kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler så fick de i uppdrag att göra en inköpslista åt Vasen Vera som skulle ordna ett eget kalas.

För att få en bild av var de befinner sig i matematiken fick Alen Aron hjälpa till. Alen Aron har hur många kottar som helst. Rita Alen och alla kottar. Räkna medans du ritar och skriv sen hur många det blev. Här fick vi allt mellan 5 och 209 kottar.

Att inte blanda in bokstäver har varit utmanande för kollegor som jobbat länge i förskoleklassen. Det är ju ganska etablerat på många ställen att man har veckans bokstav i förskoleklass. Det har därför varit viktigt för mig att få det förankrat hos ledning, logoped och övriga kollegor.  Vi berättade också om det på föräldramötet som vi hade i Oktober och då hade vi gjort en liten utställning.

Många elever kopplar så klart sambandet med bokstäverna ganska snabbt. Ibland leker de själva Hänga gubbe på Whiteboarden på fritids. Det är fantastiskt att se hur de spontant växlar mellan ljudfigurer och bokstäver som den mest naturliga saken i världen.

När jag jobbar med Havsäventyret tillsammans med eleverna lär jag mig saker hela tiden och får ny inspiration. När vi presenterade Fisken Filip idag blev det tydligt att det för några var lite otydligt med skillnaden mellan Vasen Vera och Fisken Filip.  Därför har jag gjort bildkort som de ska få öva på senare i veckan. Till exempel vagga, flagga och viska, fiska.

Som mamma till två unga vuxna pojkar med dyslexi hade jag önskat att det här materialet hade funnits redan då. Är övertygad om att det hade underlättat mycket för dem och även mig.

Vi som jobbar i förskoleklassen har väldigt lite planeringstid och jobbar på fritids 4 eftermiddagar i veckan. Tycker ändå att det funkar bra att arbeta med havsäventyret då vi tillsammans får många nya ideér när vi jobbar.

Tack för ett superhärligt material!

Karin Pettersson, är grundskollärare 1-7 och jobbar på Öxnereds skola i Vänersborg